Busungen och Sötungen!

Han är söt, vår son. Och busig. 
Och ibland blir man lite besviken...
 
Jag hade tagit en jättefin bild på honom när han sitter i fiket på köpcentret i Hemavan idag, spelandes spel, helt obemärkt av omvärlden. 
Den fina bilden? Den har han helt enkelt raderat. Jo, raderat!
Jag hade velat ha kvar den bilden.
 
Han har lite mer speltid här i Hemavan än hemma, rätt mycket speltid faktiskt, då saknaden av kompisar är total. Än så länge. Barn finns det. Kanske mamma måste hjälpa pappa på kontoret en stund här och där. Då är det bra att sonen har egentid han trivs med. Därför finns speltiden.
 
Sen ville han ju hem i afton, lite snabbare än vad jag hade tänkt. 
Han läser hyfsat. Han skriver hyfsat. Men finns det ett tangentbord skrivet han klockrent! 
I helgen ska jag ta upp det här med blanksteg...:) 
 
 

Vinterväg!

Framme i Hemavan. Trött.
 
Lite kul att köra till vintern. 
Snögränsen gick ganska prick 1,5 mil innan Tärnaby. Runt en kurva bara, och där var den! 
Inte mycket snö, men ändå snö. och plogbil. 
 
 
 
 

Jag har en ny kompis

Min goda relation med motorsågen löper på fint.
Nu har jag en ny kompis, en till kompis alltså, i en snubbe som heter Kellfri. 
 
Utan dom här två killarna (jag tror det är killar) hade jag aldrig dragit igång det här med veden...
 
Gudarna förbjude att någon av dom går sönder!