Många jobbiga mil

När jag körde till Hemavan i torsdags var jag laddad till tusen! Jag gillar ju att köra bil! 
Sen kom jag iväg betydligt senare än planerat, vilket jag poängterade häromdagen, plus att vädret hann slå om till kuling med nederbörd (läs: vågrätt snöfall i massor). Jag fick inte den lugna, sköna resan i dryga fyra timmar med rumpvärmaren på och en shoppingtur på Dollar Store och Röda Korset i Arvidsjaur.
Det blev en femtimmarstur på helspänn! Och till A-jaur hann jag inte innan shoppingen stängde.
 
Hemresan då? 
Jodå, nu visste jag att vädret var kasst och att det skulle ta lika lång tid hem, vilket stämde.
Men...
Jag lyssnar på ljudbäcker när jag kör själv. Har plöjt igenom en hel del sen jag hittade Storytel i oktober i fjol. Det gör själva resandet ganska underhållande - även i en snöstorm.
 
Nu hade alla författare jag lyssnat på tagit slut, så jag sökte efter en ny. Googlade lite och hittade allas vår Leif GW Persson. Han kan ju inte var helt fel efter att man plöjt  igenom Sjöwall/Whalö, Jan Mårtensson, Liza Marklund, Camilla Läckberg, Sofie Sarenbrant, Lars Kepler och Mats Ahlstedt!? Alla dessa var bra. Inte exakt alla böcker, men alla författare får väl godkänt.
Jag gillar att kunna följa en huvudperson genom flera olika fall, att lära känna huvudpersonen och låta mig leva in i storyn för att känna dess spänning, rädsla och förtvivlan. För att sedan "vara delaktig"  när huvudpersonen löser fallet. Helst i svensk miljö också. Helt i min smak!
 
Åter till Leif GW.
Han har ju en huvudperson, Lars Martin Johansson, från Norrland någonstans. Och hans kollega Lewin. Dessutom blandar han fakta med saga för att storyn ska bli mer verklighetstrogen. Det blir ju toppen!
Eller?
Första boken jag lyssnade på i helgen, "Profitörerna" var så fylld av tillbakablickar i allt fakta att jag tappade handlingen. En kvinnlig uppläsare. Inget fel på henne. men boken tappade jag helt. Minns knappt vad den handlade om.
Andra boken jag lyssnade på, "Mellan sommarens längtan och vinterns köld" blandades fortfarande fakta med saga. Den här gången med lite bättre inlevelse i saga-biten. Man kunde leva sig in liiite bland gestalterna i boken.
Det är nu "men:et" kommer...
 
 
Leif GW har samma uppläsare som Andréasson har i sina Bamseböcker! Jag lovar! Dom låter exakt likadana!
Seriöst! (som sonen skulle ha uttryckt det) Hur kan man, i sin vildaste fantasi, tro att en deckarbok skulle bli bra om man har samma uppläsare som han som läser Bamse?!
Bamse är en barnbok! 
Man kunde också ana en aning dialekt från han skådespelaren Lennart Jähkel, "Sven-E" med hojten i Pistvakt. Det gjorde liksom inte saken bättre...  
Nu har jag inte kollat om det är samma uppläsare som det låter (jag ber uppläsaren om ursäkt i förväg, det är inte din röst det är fel på - det är likheten med rösten till Bamse!), troligtvis är det inte det. Men för mig blev det bara sååå fel. 
Jag har nu formellt gjort slut med Leif GW. För alltid. 
 
Tar nu ihop det med Vivica Sten i stället. "Morden i Sandhamn". 
Får se om vi håller ihop lite längre? 
 
 
Taggar: Leif GW Persson, Lennart Jähkel, Storytel, ljudböcker;

Kommentera inlägget här :